Att förändra en region

Session, onsdag, den 25/11-2009, kl. 10.00
SKAPA: Förändra hela regionen!

Med inspiration från Gnosjös satsning på drivkrafter för nya näringar, arbetar vi kring frågeställningen hur en ny sorts framtid kan byggas i mötet mellan traditionella och kreativa näringar. Brinner du för förändring? Då är det här sessionen för dig!
Processledare: Idélaboratoriet

Saeid Abbasian, forskningsledare och Stefan Larsson, projektledare, redogjorde inledningsvis för forskning och utveckling inom upplevelseindustrin i Gnosjöregionen. De berättade om vilka utmaningar som Gnosjö region står inför; Globaliseringens effekter, ungdomar som flyttar ut, och att nya näringar inte bedöms vara ”riktiga” näringar är utmaningar som alla framkommit i forsknings- och utvevcklingsprojektet.

Detta tillsammans med att jobben inom kreativa näringar inte uppfattas som ”riktiga” jobb, utan bedöms vara ”typiskt feminina”, är de största utmaningarna just nu. Receptet blir att ändra attityder och att stödja företagande inom upplevelseindustrin.

Exempel på satsningar inom kreativa näringar i Gnosjö är till exempel Isabergs sommardestination och High Chaparall. Destinationerna drar många besökare, är populära som konferens- och eventanläggning, men upplevs ändå inte vara intressanta nog att satsa på. Hur kan man ändra detta? Forsknings- och utvecklingsprojektet visar att attityder präglas av avvaktande till kreativa näringar från industriledare, medan politiker ser mer potential. Man kan se att politiker är ansvariga för lokal- och regional utveckling medan industriledare är mer fokuserade på sina egna företag. I förhållande till resultatet förespråkar Abbasian och Larsson ett underifrån-perspektiv, att skapa en plattform och mötesplatser som lösningar i syfte att klara av utmaningarna.

Deltagarna fick efter inledande introduktion om projektet ”Gnosjö region” arbeta i par kring frågeställningen:
Hur kan man påskynda attitydpåverkan till fördel för upplevelseindustri och turism i en region som annars ensidigt präglas av tilltro till tillverkningsindustrin?

Mycket kreativt gick deltagarna runt i salen och diskuterade kring olika cases. Stämningen var hög och det var många förslag som framkom till att förändra attityder till kreativa näringar.

Forskningsrapporten: www.ihh.hj.se/eidi

Här finns resultat i form av anteckningar. Klicka här!

Bevakat av: Therese Ankeraa

Var du på plats? Tycker du annorlunda? Bidra gärna med dina synpunkter, och kommentera!

Kreativa yrkesutbildningar?

Session, onsdag, den 25/11-2009, kl. 10.00
SKAPA: Montör? Nej, jag vill bli omnikommunikatör!
En ny tid kommer att kräva nya yrken – och nya utbildningar. Men hur får vi Myndigheten för Yrkeshögskolan att satsa på de utbildningar som behövs inom de kreativa näringarna? Kom hit för en utvecklingsprocess kring den framtid som vi alla kan hjälpa till att skapa.
Processledare: Idélaboratoriet

Hur påverkar vi den nyinrättade Myndigheten för Yrkeshögskolan? Det var huvudfrågan på sessionen med den kryptiska rubriken ”Montör? Nej, jag vill bli omnikommunikatör!” på onsdagsförmiddagen.

Sessionsledarna Johanna Skantze från Upplevelseindustrin och kaospiloten Jonas Lidman ledde en workshop med ett tydligt syfte: att samtala kring strategier för att påverka yrkeshögskolorna. Egentligen var huvudtemat för sessionen en mening med ett LIX-värde på 61 och återges därför inte i sin helhet.

Myndigheten för Yrkeshögskolan var representerad genom en delegation bestående av en person. Han deltog som en aktiv lyssnare under övningarna, men blev också föremål för enskilda samtal med flera av sessionsdeltagarna som representerade stora delar av den kreativa näring som vill påverka yrkeshögskolorna. Visitkort bytte ägare och i sorlet kunde man uppfatta ”Björklund”, ”kvalitetsutvärderingar” och ”regeringens vilja”.

Större delen av sessionen ägnades åt diskussioner i tre grupper. De cirka 20 deltagarna diskuterade kring en framtida roll mellan yrkeshögskolorna och upplevelseindustrin. Slutsatserna talade sitt klara språk: belys värderingar – inte kunskap, var flexibla och våga sikta kortsiktigt. De lyftes också en diskussion om att visionen för yrkeshögskolorna måste tydliggöras. ”Ska vi bli bäst i världen eller bra för regionen – bygger vi slott eller koja?”. I slutet fick deltagarna sätta på sig två olika perspektivglasögon för att belysa sessionens huvudfråga. Dels som en kvällstidningsredaktion, dels som ideologiska regissörer. Resultaten ledde till många skratt eftersom deltagarna saltade sina uppdrag med en stor dos satir.

Sessionen hade ett upplägg som påminde om en vetenskaplig rapport: mål och syfte, bakgrund och resultat. Kreativiteten flödade när postit-lappar som skulle klistras upp på en vägg, och många hade stor behållning av sessionsledaren Jonas Lidmans insats.

Under slutet av sessionen kom kulturminister Lena Adelsohn-Liljeroth in i salen och när den sista uppgiften skulle redovisas ville många spegla sig i hennes stjärnglans. Det var skratt när statsrådet skrattade, sneglande blickar på henne under redovisningarna, och försök till att imponera, lite som inför en skolfröken. Vissa lyckades hålla minen och gav ett intryck av att hon var vem som helst. Kanske är hon i sammanhanget just det. Hon besitter förvisso den formella makten, men kanske, ligger den egentliga makten hos sessionsdeltagarna. Eller?

Här finns resultaten i form av bl a postit-lappar:

Bevakat av: Marcus Friberg

Var du på plats? Tycker du annorlunda? Bidra gärna med dina synpunkter, och kommentera!

Utifrån och in

Session, onsdag, den 25/11-2009, kl. 10.00
TALA: Hem till gården?
Hur kan kreativa näringar bidra till att stärka landsbygdsutvecklingen? Och hur kan de underlätta övergången från en näringsstruktur till en annan och vad innebär det för den enskilde entreprenören? Vi diskuterar framgångsfaktorer och svårigheter i omställningsprocessen.
Samtalsledare: Calle Nathansson, SKL

”Igår tittade vi från ett utifrånperspektiv och idag ska vi titta från ett inifrånperspektiv. Vad kan vi tillsammans göra för att stärka de kreativa näringarna på det lokala planet?”. Så inledde Calle Nathansson från Sveriges Kommuner och Landsting sessionen ”Hem till gården?”

Sessionen tog sin början med en kort presentation och ett exempel utifrån Calles intervju med den kände filmklipparen Håkan Karlsson som flyttade till lilla Kilafors. Calle beskriver Håkans kreativa lösningar kring miljö och att integrera samhället i sina egna projekt. För att få samhället delaktigt, har Håkan byggt en stark bas i den pyttelilla staden.

Vilka hinder och möjligheter finns det för att kreativa näringar skall kunna etablera sig på lång sikt och vara verksamma på mindre orter? Deltagarna vid sessionen fick diskutera kring frågeställningen, skriva ner, dela med varandra och ta med hem till sitt eget arbete. Kreativa näringar kräver mycket av var och en, för att försöka hitta en väg att gå vidare och jobba för tillväxt.

De flesta var överens om att organisering kring kreativa näringar måste förbättras. Det finns fortfarande ett traditionellt tänkande inom många myndigheter, och ett motstånd mot att jobba med andra avdelningar. Helst skall allt struktureras på samma sätt. Detta tänkande kring kreativa näringar måste brytas ner och kartläggas. Det offentliga måste våga tänka nytt och det behövs mer samverkan! Det offentliga måste få vara en samtalspartner och etablera plattformer mellan personer och organisationer/företag som sysslar med kulturella och kreativa näringar.

Några deltagare ville lyfta vikten av att få in ungdomar tidigt i samtalen. Eftersom det hela tiden ställs nya krav på upplevelseindustrin och många av kraven kommer från ungdomar är det viktigt att de får vara med och påverka. Människor måste få vara galna och tänka utanför lådan. Ungdomar har ofta större benägenhet än äldre generationer att vara öppna för nya tankar och idéer.

Sverige genomgår en omställningsprocess gällande kreativa näringar. Många ser det som något helt nytt och den processen måste få ta tid. Samtidigt får det inte stoppa individer från att följa sina drömmar.

Avslutningsvis vill jag skicka med det som det trycktes extra på i samtalen. Att om de kreativa näringarna verkligen ska kunna lyfta, och om dess potential verkligen skall utnyttjas måste arbetet fortsätta ute i regionerna och framför allt i kommunerna. Det måste skapas mötesplatser för kreativitet och entreprenörskap.

Bevakat av: Mattias Grängzell

Var du på plats? Tycker du annorlunda? Bidra gärna med dina synpunkter, och kommentera!

Visa mig pengarna

Session, onsdag, den 25/11-2009, kl. 10.00
TALA: Show me the money!

Idéerna är många, men det är – som bekant – svårare att skrapa fram pengarna. Men med rätt samarbeten mellan offentliga och privata aktörer kan allt förändras. Kom hit och dela med dig av och ta del av knepen för hur man lockar fram riskkapital till rejäla satsningar på kreativa näringar.
Samtalsledare: Anders Sjöstedt, Upplevelseindustrin

Sessionen ”Show me the money!” var ett väldigt attraktivt besöksmål under onsdagsförmiddagens sessionspass. Ett överfullt rum där folk satte sig där de kunde göra sig plats. Det var en blandad publik med både kulturskapare och näringslivsfolk.

Sessionsledaren Anders Sjöstedt inledde passet med att be alla komma fram till tavlan och skriva ner ett ord eller mening om vad man har för förväntningar på den kommande timman, vad man ville få svar på. Folk strömmade fram till tavlan, som fylldes snabbt med bland annat:

  • Jag är problemet
  • Knowledge network money = value
  • Riskkapital-definition??
  • Hur sker mötet?
  • Långsiktigt arbete
  • Kvalitet istället för kvantitet
  • Entreprenörerna utveckling

Under tiden som tavlan fylldes med ord om förväntningar placerade Anders ut fem olika diskussionsfrågor på fem bord. Deltagarna fick sätta sig vid den fråga de kände sig mest manade att diskutera. Ett intensivt kacklande ljud spred sig genom rummet när diskussionsgrupperna börja diskutera.

Här följer punkterna som diskuterades:

1. Vad är problemet egentligen?

  • Avsaknadet av producenter
  • Förmedlare
  • Förståelse från riskkapitalister
  • Attitydproblem” hos kreatörer

2. Utbildning som lösning?- vem ska utbildas – och hur?

  • —> ”JA ALLA BÖR UTBILDAS!”
  • Alla ska utbildas: politiker och beslutsfattare.
  • Mer utvecklat forum där man kan utbyta erfarenheter och kunskap.
  • Tydlig framtidsvision. Kombinera nya grupper.
  • Hur ser det ut? Hur bör det se ut?

3. Skiljer sig kapitalbehovet mellan kreativa näringar och annan industri?

  • Offentliga pengar för ”talang”-satsning
  • Utbilar kring branschlogik och lär sig möjligheter

4. Bidrag, lån eller investering; Vad passar när och till vem?

  • Fler parametrar än penganalys.
  • Värden; hållbarhet, socialt engagemang och status
  • Sök andra nyckeltal (ex friskvård)
  • Ofta stöd till talangutveckling
  • Slopa ordet bidrag!?

5. Vad är problemet egentligen?

  • Vi måste skilja på kreatörer. Konstnären/Entreprenören
  • Mötesplatser mellan kunden och kreatören
  • Som entreprenör måste man kunna ”knåda” sin affärsidé för att skapa förståelse.
  • Ett lån som öppnar möjligheten att vara kreativ. Om du lyckas med din idé ska du betala tillbaks. Gör du det inte så ”slipper du”.

Bevakat av: Cecilia Ahlbäck

Var du på plats? Tycker du annorlunda? Bidra gärna med dina synpunkter, och kommentera!

Storsatsning trampas igång vid Kattegatt

Session, onsdag, den 25/11-2009, kl. 10.00
LYSSNA: Kan en cykelled verkligen stärka turismen?
Här berättar vi om Kattegattsleden – Hallands nydanande satsning på en cykelled fullmatad med upplevelser längs vägen. Men vad ger leden till turismen och de kreativa näringarna? Och hur kan EU-finansiering användas i satsningar som denna? Kom och låt dig inspireras!
Moderator: Anders Mildner, Media Mötesplats Malmö

Någonting stort är på väg att hända på västkusten, där tio kommuner håller på att gå ihop för att göra en havsnära och helt bilfri cykelled som sträcker sig från Helsingborg i söder till Göteborg i norr, färdig 2012. Längs de 32 milen kommer över 50 badplatser att finnas tillgängliga, och förutom de uppenbara fördelarna för cykelturister, spås detta bli ett startskott för många lokala satsningar längs leden, som kommer att öka intresset för Halland, och behovet av en samarbetsvilja entreprenörer emellan.

Genom att titta på liknande projekt utomlands, har förväntningarna på att sätta igång en liknande satsning i Sverige växt sig stora. Till slut resulterade projektet i samverkan mellan olika aktörer i näringslivet. Kattegatt ses som den ideala regionen för detta pilotprojekt.

Göran Jönsson startade upp föredraget med att illustrera vilka förutsättningar som finns och vad målen med satsningen är. Bit för bit ska det byggas upp för att skapa nya lukrativa samarbeten på både kort och lång sikt. Som Göran säger: ”Det är som att äta en elefant, man får börja i ena änden och äta sig inåt, och inte misströsta för att man inte ser målet”.

Anna Linton från Creative Destination Halland betonade vad som krävs för att lyckas; Bra kommunikation och ett intresse för vad folk faktiskt tycker. ”När kundens leende är större än hålet i hans plånbok, så lyckas man”. Det handlar om ett tankesätt som förstår att vad vi säger till alla andra om vår upplevelse, är det som ofta blir konkret marknadsföring. Hon menade att känslan av att möta det lokala, genuina och äkta i regionen gör att positiva ord sprids fort.

Det är viktigt att entreprenörerna involveras i verksamheten och förstår att det finns stora möjligheter. Dels för att binda nya relationer med andra företagare, men även för att det finns pengar i kringverksamheter. Bland annat har man redan från början sett till att entreprenörer får olika case som de ska lösa. Allt för att skapa förförståelse och vara insatta i vad som egentligen händer. Man skapar förutsättningar genom nya möten och förankrar samma framtidstänk hos olika entreprenörer. Det är bästa vägen för ett långsiktigt samarbete.

Förutom de fysiska mötena, har man även lagt tid på sociala medier, och Ove Jobring förklarade hur man har satsat och kommer att satsa på nätverk och kompetensutveckling för att skapa interaktiva mötesplatser för alla som vill vara inblandade.

Louise Karlsing avslutade med att ge intressanta tips och råd (till en väl insatt och kunnig publik) om hur man på bästa sätt använder sig av EU-bidrag, något som har givit detta projekt en stor vindpust i ryggen.

Allt sammantaget verkar det vara ett väl utarbetat projekt som organiskt har fått växa fram, som lär generera många nya partnerskap och stärka västkustens turistdragningskraft. Bli inte förvånade om andra kuststräckor tar efter.

Bevakat av: Per Bergquist

Var du på plats? Tycker du annorlunda? Bidra gärna med dina synpunkter, och kommentera!

Bland äpplen och päron

Session, onsdag, den 25/11-2009, kl. 10.00
LYSSNA: Äpplen och päron – vilken mätmetod ska vi välja?

En fördjupningsdiskussion för dig som börjat fundera eller redan arbetat med mätningar av kreativa näringar. Ett otal kartläggningar har genomförts i världen men ofta med olika metoder. EU har en, Storbritannien har en annan som många inspirerats av, och olika regioner i Sverige har valt sina egna. Varför kan vi inte samsas? Vilken metod är att föredra och varför?
Moderator: Tobias Nielsén, QNB

Det är svårt att hitta en klar definition av de kulturella näringarna. När det inte finns någon klar definition kommer näringarna mätas olika. Hur blir effekterna? Deltagarna fick ge förslag på hur man skall hitta en gemensam definition.

Moderatorn Tobias Nielsén hade hjälp av en panel. De var: Anne Kolmodin från Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, Fredrik Sunnegren från region Östsam och Elin Jakobsson från Kulturrådet. Diskussionerna fortsatte från dag ett, och höll sig inom likartade ramar. Problemen ligger i att mäta den kreativa utvecklingen.

Hur mäter man när de kreativa näringarna innehåller så vida yrkesformer, begrepp eller ting som alla faller inom kulturaspekten? Om man missar att ta med något som anses vara kulturellt hamnar detta per automatik utanför. Det blir ännu svårare att mäta kulturnäringarna när mätningarna görs olika från region till region på nationellt plan.

Det blir ännu svårare att mäta med den europeiska definitionen, då den skiljer sig från den, inte ens färdigställda, svenska definitionen av kulturnäringarna. Svenska staten har slagit ihop två gamla myndigheter och bildat Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser. En av dess uppgifter är att skapa en gemensam nämnare för kulturnäringen så att regioner kan mäta och göra kartläggningar efter samma ”mall”.

Kolmodin klarlade tydligt att statistik bara ger en ”då-bild” och att det krävs mer. Jakobsson ville åt mer analys, något publiken tycktes hålla med om. Det kom fram att Analysmyndigheten har som mål att fånga in sysselsättning och omsättning i statistiken. Kulturministern Lena Adelsohn Liljeroth, som var närvarande i salen, påpekade att analysmyndigheten ska se kultur ur ett privat- och ideellt perspektiv, och inte ur ett offentligt.

Panelen fick också idéer från aktiva åhörare. Bland annat att det borde skapas en slags faktabank där regioner kan ställa frågor mellan varandra, särskilt när vi har tillgång till nya kanaler och sociala medier. Det visade sig att denna tjänst finns tillgänglig hos biblioteken i Skåne redan men att det bör utvecklas till att bli mer nationellt.

Slutsatsen av sessionen var att det är svårt att definitiera kulturnäringarna trots att behövs. Förhoppningsvis kommer det att komma en lösning, men det lär ta tid.

Bevakat av: Jesper Ankeraa

Var du på plats? Tycker du annorlunda? Bidra gärna med dina synpunkter, och kommentera!

Varför välja?

Session, tisdag, den 24/11-2009, kl. 11.45
SKAPA: Regionalt eller internationellt? Varför välja!
Think globally, act locally, heter det. Men hur överför vi det till vår verklighet? Genom att titta närmare på det banbrytande projektet Moving Media City i Malmö, utvecklar vi nya idéer kring hur man genom regional samverkan skapar unika innovationsmiljöer som även lockar internationella etableringar.
Processledare: Idélaboratoriet

Sessionen påbörjades snabbt av Andreas Breijler från Idélaboratoriet. Deltagarna delades in i fyra grupper med varsin chef i varje grupp. Andreas belyste att deltagarna skulle jobba med en känsla av tidspress för att snabbt komma fram till idéer och beslut. Med kreativa lagnamn som lag Argue, lag Brun och lag Wild Things kunde man känna att deltagarna var redo att börja. Innan Andreas fortsatte med övningen fanns Magnus Thure Nilsson från Moving Media City på plats för att inspirera deltagarna genom att berätta vad Moving Media City egentligen är. Andreas var tidsnitisk och noga med att det skulle gå snabbt och effektivt, så Magnus Thure berättade på nio minuter allt deltagarna behövde veta. MMC:s syfte är att undanröja hinder i media och riktar sig till alla intresserade parter som tycker att media ska utvecklas. ”Alla ska med, alla ska vara nöjda”, sa Magnus Thure. MMC riktar in sig på Malmö, Skåne och Blekinge just nu och har blivit en stor mötesplats tack vare att så många företag skall dela på samma hus.

Frågorna som uppkom efter Magnus Thures presentation handlade bland annat om vad det kostar att hyra in sig i huset. Det beror på behovet, men det är billigt om man jämför med annat. ”Platsen är en låda som ska fyllas och förändras”.

Sedan var det dags för de olika grupperna att utifrån detta diskutera fram spännande framgångsfaktorer som behövs på plats för att skapa och bygga infrastruktur för kreativa näringar. Lagen blev tillsagda att komma fram till åtta stycken exempel som de sedan skulle presentera och tävla med mot de andra lagen. Efter elva minuter av intensiva diskussioner i grupperna, kom de fram till följande exempel: Kaffe, tillgänglighet, flexibilitet i yta och kontakter, stark ägare, teknik, tydlig rollfördelning och gästplatser.

När presentationerna hade ägd rum och lagen hade ställt de åtta punkterna i en prioritetsordning började det roliga. Vissa av deltagarna började tänka utanför ramarna och provocera syftet med uppgiften. Detta ansågs dock inte som negativt utan välkomnades av moderatorn som ett sätt att diskutera. En deltagare kallades det ”mönsterbrott” och en annan sa att det var ”ordning och oreda” som kan tolkas som att det ena förutsätter de andra. Man måste få gå utanför ramarna för att kunna diskutera på ett kreativt sätt.

Efter detta gick deltagarna ihop tre och tre för att välja en av de framdiskuterade framgångsfaktorerna. På ett papper skulle de ge en kort beskrivning av den, hur den ska skapas och hur man kan föra dem vidare. Detta papper skulle Andreas sedan skicka ut till alla via mejl som ett bevis på att ” vi faktiskt har gjort nått och inte bara pratat på den här konferensen”. Resultatet blev åtta ingångar: Open collaboration, trovärdig genomförbar organisation, eldsjälar, kommunikation, kultur, infrastruktur, flexibel kontorsstorlek samt feel good manager.

Avslutningsvis kom nog alla överens om att man genom intensiva, roliga och framför allt – kreativa diskussioner – kommer man fram till resultat som ligger på en annan nivå än där man startade.

Här finns resultat i form av anteckningar. Klicka här!

Bevakat av: Erna Dzin

Var du på plats? Tycker du annorlunda? Bidra gärna med dina synpunkter, och kommentera!

Dra åt skogen?

Session, tisdag, den 24/11-2009, kl. 11.45
SKAPA: Framtiden börjar här!

Regeringen har givit Vinnova i uppdrag att satsa på inkubatorer för kreativa näringar. Tillsammans med representanter från svenska inkubatorer, bland annat Transit i Stockholm, försöker vi hjälpa till att lägga grunden för att regeringens satsning ska lyckas.
Processledare: Idélaboratoriet

Den optimala inkubatorn för kreatörer var huvudtemat för sessionen som tog avstamp i Upplevelseindustrins projekt Inkubation. Sessionen var en workshop där deltagarna diskuterade och avslutningsvis presenterade ett förslag till en ny inkubator.

Efter en kort inledning av Anna Linton från Upplevelseindustrin delades de cirka 30 deltagarna uppe i mindre grupper för att diskutera 11 ämnen kopplade till inkubation. Mätmodeller, internationalisering, ledarskap och finansiering till kreatören fick tre minuter per vardera fråga. Sessionsledarna försökte – och lyckades till stora delar – med att skapa en känsla av entreprenörskap och kreativitet i salen. Därför var det löjligt givet att pennorna var färgglada liksom postit-lapparna i regnbågens alla färger.

Diskussionerna var högljudda och de sprängdfyllda postit-lapparna vittnade om att det samtalades kring de givna ämnena. Stundtals hördes samtal med det som kommer att kallas nätverkande när deltagarna väl är tillbaka på sin arbetsplatser. Detta möjliggjordes eftersom sessionsledarna – enligt kutym – uppmanade deltagarna att välja gruppmedlemmar som de inte ens hade hört namnet på tidigare. Detta berömda nätverkande togs en nivå högre efter sessionens slut då bland annat representanterna från Näringsdepartementet överröstes (nåja) av inbjudningar och visitkort inramat av fina leenden och skratt med teaterprecision.

Under de sista 20 minuterna fick deltagarna i smågrupper konstruera – likt temat för sessionen – en optimal inkubator för kreativa näringar. Allt genom att namnge, beskriva idén med värdeord och visualisera den. Här var diskussionerna inledningsvis frånvarande och sessionsdeltagarna försökte forma ett ansiktsuttryck som uttryckte: ”jag tänker så att det bara knakar – jag är ju trots allt en del av den kreativa industrin”. Efter en stund kom diskussionerna igång och resultatet visade tydligt att deltagarna agerat som kreativa entreprenörer.

De presenterade inkubatorerna blev: ”Dra åt skogen” med fokus på ekoturism, ”Open Space” som vill skapa mötesplatser och ”Andra sidan” som betonade sociala medier. Vem vet – kanske blir något av dessa förslag verklighet och då vet ni var ni hörde och läste det först.

Bevakat av: Marcus Friberg

Var du på plats? Tycker du annorlunda? Bidra gärna med dina synpunkter, och kommentera!

Krisen ger möjligheter

Session, tisdag, den 24/11-2009, kl. 11.45
TALA: Kris? Vilken kris?

Vi talar om hur vi kan ta oss ur lågkonjunkturen genom att satsa på kreativa näringar. Undrar du om det verkligen går? Delta i diskussionen så får du veta!
Samtalsledare: Joppe Pihlgren, KK-stiftelsen

Den karismatiske tjänstemannen från KK-stiftelsen Joppe Pihlgren gjorde intryck direkt på sina deltagare med att sjunga en gammal rocklåt från Undertones. Väldigt passande med tanke på att den röda tråden i Joppes session var diskussionen om upplevelseindustrins möjligheter.

Joppe Pihlgren började sin session med världens kortaste PowerPoint. Sedan valde han att fokusera på att formulera frågor som en panel fick svara på, för att sedan få instick och kommentarer från deltagarna. I panelen satt David Pohlfeldt, VD för dataspelsföretaget Massive Entertainment, Olof Lavesson riksdagsledamot Moderaterna, Luciano Astudillo riksdagsledamot Socialdemokraterna och Marie Ahlgren, ALMI Företagspartner AB.

Första frågan som ställdes till panelen var om vi har en kris eller inte i Sverige. Ett nästan unisont ja hördes, men samtidigt så höjdes röster om att alla delar kanske inte var lika hårt drabbade. Upplevelseindustrin kom sist in i krisen, men också först ur. Paneldeltagaren David Pohlfeldt bidrog med den lite extra kaxiga kommentaren att om det kostar 1 miljon att skapa ett arbetstillfälle så kunde han fixa 800 jobb för endast en kvarts miljon styck. Det vill säga fyra jobb per miljon kronor. David menade att eftersom man inom spelindustrin jobbar med sådan högteknologi, kanske inte all utveckling gynnar bara dem själva, utan att teknologin ”spiller över” och ger positiva kringeffekter för andra branscher.

Luciano Astudillo höll med David i hans resonemang och mende också att vi redan är bra inom dessa områden. Det är i de kreativa näringarna som jobb kommer skapas och utvecklas i framtiden. Men han menade också att vi behöver få in mer kreativitet och entreprenörskap redan i skolan och i högre utbildningar.

Joppe själv ser spridningen av kreativa näringar som viktig. Det finns en svårighet hos landsortskommuner med längre avstånd än i storstadsregionerna. För att man ska få politiker som kan föra fram det positiva budskapet kring kreativa näringar så måste forum som Generator finnas och få växa.

Själva sessionen var som jag nämner i ingressen en flytande diskussion om upplevelseindustrin. Tid ägnades åt att presentera ett projekt som just nu håller på att genomföras i Gnosjöregionen. Världens största inomhushall för alpint och längdskidåkning skall byggas, och till den ett konferenscenter. Det finns också planer att bygga ett hotell i form av en gigantisk kotte intill inomhushallen.

Exempel fördes också upp från andra deltagare från bland annat Västernorrland, Gotland, Botkyrka och Årefjällen. Det finns ett sug efter att föra diskussioner och få fler intresserade av upplevelseindustrins utmaningar och möjligheter. Ett sug efter att förbättra, utveckla och marknadsföra det som redan finns i Sverige idag. Många deltagare var av åsikten att vi kan men att vi måste våga mer. Generator skapar möjligheter men när konferensen tar slut är det upp till deltagarna att ta med sig sina nya erfarenheter och intryck och föra diskussionen vidare.

Bevakat av: Mattias Grängzell

Var du på plats? Tycker du annorlunda? Bidra gärna med dina synpunkter, och kommentera!

Behöver vi forska?

Session, tisdag, den 24/11-2009, kl. 11.45
TALA: Forska om eller forska för?
Forskningen inom de kreativa näringarna behöver bli mer användbar för näringslivet. Men går det att påverka? Hur gör vi och vad är det vi vill uppnå? Kom och var med i en diskussion som formar framtiden!
Samtalsledare: Carin Daal, Region Skåne

”Näringslivet i upplevelseindustrin har liten kännedom om forskningsresultat eller ens att forskningen inom deras områden finns.” Det var utgångspunkten för diskussionerna under Carin Daals session. Företag behöver engageras, men hur åstadkommer man det?

I gruppdiskussioner byttes idéer kring vad som driver dagens industri till forskning. Vad kan väcka nya intressen? Vad kan man göra för att få igång mer forskning för? Deltagarna fick möjlighet att dela med sig och ge förslag på idéer om hur man kan koppla samman de olika kreativa näringarna och vilka det skulle kunna gälla. Kultur, näringsliv, teknologi?
Vad kan man göra för att få igång mer forskning för?
Förslag/exempel på spännande frågeställningar/forskning ”för”?
Under diskussionernas gång fick deltagarna även möjlighet att dela med sig av forskningsprojekt de kände till eller förslag på idéer kring olika forskningsmöjligheter.

Det sammanfattade resultatet av diskussionerna grupperna sinsemellan fick svara på den första frågan ”Varför ska vi forska för?” Slutsats; Vi borde forska om konkreta projekt tillsammans och samarbeta företag sinsemellan.

Bevakat av: Cecilia Ahlbäck

Var du på plats? Tycker du annorlunda? Bidra gärna med dina synpunkter, och kommentera!